Kanske är det åldern som börjar ta ut sin rätt. Så måste det nästan vara för tio år tidigare hade jag då aldrig kommit på tanken. Sådant är det bara gamlingar, urspårade amatörhistoriker á la Herman Lindquist, en och annan vikingabesatt tomte och nazister som sysslar med hade jag sagt med emfas då. Men jag har ändrat mig. Det är faktiskt ganska intressant. Släktforskning alltså. Jag kom in på det under min morfars sista år livet (en sådan historieberättare han var den mannen). Jag vill helt enkelt veta var jag har mina rötter. Jag förstår att vissa inte håller med men det är faktiskt ändlöst spännande. Jag har nu via bibliotek, nätet och del telefonsamtal spårat en förfader som tydligen var vapensmed (möjligtvis illegal) i Vindeln. Men där tar det stopp. Jag måste fortsätta efterforskningarna mer handgripligen på plats om jag ska komma vidare. Först måste jag nu utverka lite semester för att åka dit och fulfölja mitt historiska detektivarbete (knappast något man får tjänsteledigt för bara så där tyvärr). Får hoppas att det inte är fullt på alla hotell Vindeln i början på juli, då jag tänkte åka dit. Så kan det väl inte vara? Så får det inte vara. Historien kallar!